Könsdiskriminering

Kön-

Diskriminering via ens kön är vanligare än många tror. Det är en undermedveten känsla om vad som är rätt och fel som vissa är medveten om och försöker arbeta bort, andra inte. Tex balett och fotboll, om du hade haft en son och dotter, vem hade du statt på vilken sport? Det räcker med att sätta på TV:n för att se att de är nästan bara sänder fotboll där män spelar, istället för damfotboll. Matcher där män spelar blir i nästan alltid mer sponsrade. Men om en kille hade kommit in i tajta byxor och dansat balett hade nog folk sett det som mera udda. Om tjejer gör saker som killar i vanliga fall brukar göra blir de sedda som coola /tuffa, medan om det är tvärt om blir män ofta nedtryckta och får höra att det är ”gay/ bögigt”. 

Det klassiska ordspråket ”damerna först” kan ses från olika perspektiv. Antingen att man ska behandla kvinnorna finare, eller att de är som en prydnad och att de är i underläge. Man måste ju ändå erkänna att det ofta används på restauranger och vid lite finare tillfällen. Men är det då ordningsregler eller könsdiskriminering? Jag hade definitivt sagt det första alternativet, allt beror ju på hur man ser på det.

Vi säger att du har ett glas framför dig som är fyllt till hälften, väljer du att säga att det är halvfullt eller halvtomt? Du måste välja hur du själv vill se på saker. Så tror jag lite det är med olika diskrimineringssätt, fler väljer att säga att glaset är halvtomt för att klanka ner på något, men att de kanske inte alls förstår var och när det används. Själv tror jag starkt på att det är tjejerna som måste ta insiativet och göra sin röst hörd, varför skulle alla killar göra det åt dem/oss? Jag tycker istället att hela saken har blivit omvänd, många har ursäkten ”jag är en tjej”, tex säger man ju ”man slår inte tjejer”. Varför skulle man inte kunna göra det om man får lov att slå killar? Personligen skulle jag se det som mer diskriminerande och kanske känt mig i underläge. 

En sak som jag dock tycker är lite konstigt är att i skolan så brukar flickor bli sedda som smartare, mognare och allmänt duktigare i skolan. Medan när man börjar jobba är det mest män som är chefer och får i vissa fall även högre lön. När ändras det, eller är det kanske bara folks förutfattade meningar? Jag tror faktiskt inte det bara är lärare och chefer som uppfattar det så, utan också eleverna. Runt jobben och att det inte är så många kvinnliga chefer kan ju bero på att de ofta väljer att ta mer mamma ledigt än män, och då missar de mycket av tiden där vilket inte alla jobb kan anpassa sig efter.

Från 1991 till 2009 hade vi en jämställdhetslag som innehöll att kvinnor och män ska få ha lika rätt i arbetslivet, dock är den lite luddig och omfattar inte så mycket som den nya diskrimineringslagen. 

Sen har vi också RF (regeringsformer) som är en av Sveriges grundlagar. Den innehåller principerna får statsskicket. Man får inte missgynnas pga sitt kön och inte särbehandlas positivt, samt omvänd diskriminering. 

Allt handlar ju som sagt hur man ser på saker och ting. Jag tror faktiskt inte det kommer hjälpa att ändra på lagarna, i alla fall inte så mycket. Man måste nog istället ändra uppfattning och se på saker från ett annat perspektiv. Jo visst, man kan se och peka ut på allt som är fel. Men om man ser alla relationer mellan personer, vänner, bekanta, par så tror jag absolut att det väger tyngre. Bara att folk ibland har svår att ge komplimanger, det är ju lättare att snacka skit. Det kommer ju alltid finnas saker att klanka ner på, så man får väll själv välja vad man vill lägga ner energi på. För själv tycker jag allt det här med könsdiskriminering har blivit lite överdriven, varje person får ta tag i sin situation och säga ifrån. Bara man står upp för det man gör blir man nog respekterad tids nog, för jag har faktiskt varit på ett läger där en kille var extremt duktig på balett och han fick mer respekt och kompisar än de som bara lekte coola. Man måste våga stå upp för sig själv!